Regionernas pensionsskulder fortsätter att öka

Greger Gustafson, Skandia.

Pensionsbolaget Skandia konstaterar i en ny rapport att den sammanlagda pensionsskulden hos kommuner och regioner uppgår till 486 miljarder kronor för årsbokslut 2020. Det är en ökning med 4 miljarder sedan 2019. Skulden motsvarar 46 821 kronor per invånare i Sverige. Kommunernas skulder minskar samtidigt som regionernas skulder fortsätter att öka.

Årets rapport ger positiva signaler om att fler kommuner väljer att amortera på pensionsskulden. Däremot ökar regionernas pensionsskulder. 2020 gjorde många kommuner och regioner bra ekonomiska resultat, inte av vinster i verksamheten utan mer på grund av pandemin som ledde till ökade statsbidrag och att viss sjukvård sköts på framtiden.

–Risken är att när pandemin är över och de riktade statsbidragen sänks, kommer många kommuner och regioner att visa röda siffror igen samtidigt som både nya pensionsrätter och pensionsutbetalningar fortsätter öka, säger Greger Gustafson, affärsansvarig offentlig affär på Skandia.

Långsiktigt är befolkningsunderlaget och demografin kommunerna och regionernas största utmaningar. Sedan 1980 har nästan varannan kommun minskat sin befolkning, vilket innebär att det är färre som kan vara med och betala på skulderna. Eftersom pensionsskulderna betalas med skattemedel finns det därför risk för framtida skattehöjningar i många kommuner och regioner. Samtidigt finns det en stor spridning av storleken på pensionsskulden per invånare, vilket visar att kommuner och regioner agerat olika.

– Totalt hade Sveriges kommuner nästan 225 miljarder i pensionsskulder medan regionerna skulder uppgick till 261 miljarder, men redan till kommande årsskifte vet vi att pensionsskulderna kommer att öka med över 20 miljarder, då pensionsskulderna blir omräknade eftersom vi lever allt längre, fortsätter Greger Gustafson.

I september 2021 kommer utredningen ”En effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner” att presenteras. I utredningen ingår en vidare analys rörande effekterna av en ändrad pensionsskulds­redovisning om nuvarande blandmodell ska ersättas av en fullfon­deringsmodell. Om det blir en fullfonderingsmodell skulle det betyda att över 300 miljarder flyttas från ansvarsförbindelsen till balansräkningen. Det som kallas dolda skulder blir på så sätt plötsligt synliga. Det skulle påverka kommuner och regioners soliditet kraftigt negativt.

– Skulle redovisningsförändringen bli verklighet får det stor negativ påverkan för kommunernas och regionernas ekonomi. Då blir det än viktigare att få koll på skulderna och strukturera upp ekonomiska planer för hur dessa ska hanteras. I alltför många kommuner och regioner saknas det fortfarande finansiella planer på hur pensionsskulderna ska finansieras för kommande generation, konstaterar Greger Gustafson. 

Företagens skatteadministration tynger allt mer

Med ett år kvar till valet och ett uteblivet januariavtal så växer osäkerheten om skattepolitikens framtida utformning. I PwC:s återkommande undersökning Skattebarometern så är resultaten däremot tydliga - många företag brottas med en växande hantering av skatter. Undersökningen visar även att företagen vill återse den skattepolitik som bedrevs under alliansåren, samt  att stödet ökar för grön skatteväxling och regionala skatter.

Den skatteadministrativa bördan blir tyvärr allt tyngre för många bolag. 32 procent anger att de lägger mer tid på skattehantering nu än för fem år sedan, samtidigt som bara åtta procent menar att tidsåtgången har minskat.

– Undersökningen ger tydliga signaler om att det finns ett förenklingsbehov när det gäller skattehantering. Den uteblivna skattereformen måste nu ersättas genom ett strukturerat helhetsgrepp på svenska företags skattesituation, menar Ulrika Lundh Eriksson, skatterådgivare med inriktning mot mindre och medelstora företag på PwC.

Undersökningen visar även att andelen bolag som förespråkar en grön skatteväxling har ökat till 77 procent från förra årets notering på 68 procent. Bara drygt var femte respondent tycker att den gröna skatteväxlingen är fel väg att gå.

– Klimatfrågorna hamnar allt mer i fokus för näringslivet. Det här är en utveckling som vi även ser inom vår verksamhet där skatt som hållbarhetsfråga växer i betydelse. Det finns en förväntan om att företagen ser på skatt som en del av ett samhällsansvar och inte enbart som en kostnad, säger Oscar Warglo, skatterådgivare med fokus på familje- och entreprenörsföretag.

Frågan om skatteutjämning är ständigt aktuell och en viktig del av diskussionen om utformningen av framtidens samhälle och förutsättningarna för en levande landsbygd.

– Regionala skatter kan vara en viktig pusselbit för skapa tillväxtmöjligheter och inflyttning i fler delar av Sverige. Här visar resultaten att närmare hälften av bolagen nu förespråkar varierade regionala skatter på företagande, säger Ulrika Lundh Eriksson.Det är dock stora skillnader mellan olika bolag i undersökningen, för samtidigt som 53 procent av de mindre och medelstora bolagen välkomnar en sådan förändring, så är det bara 28 procent av de stora bolagen som har samma åsikt.

Idag brottas många bolag med kompetensutmaningar och det här en utveckling som riskerar att bli allt mer alarmerande. Enligt företagen i undersökningen kan personaloptioner och utvecklade pensionslösningar vara viktiga delar för en framtida kompetenslösning. 

– 4 av 10 mindre eller medelstora bolag skulle överväga att införa ett incitamentsprogram för medarbetarna om regelverket för personaloptioner förändrades. Med stor sannolikhet är det förenklingar som efterfrågas, eftersom nuvarande regelsystem många gånger uppfattas som komplicerat och resurskrävande, menar Oscar Warglo och fortsätter;

– Det är även intressant att pension alltmer ses som ett lockbete för att dra till sig kompetens, där 13 procent av de mindre eller medelstora bolagen planerar för höjd tjänstepension redan under de närmaste tre åren.

Undersökningen visar även att den forna Alliansens skattepolitik står högt i kurs och föredras av 42 procent av de svarande. Endast fyra procent uppger att den nuvarande regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet är bäst när det gäller skattefrågor. Ett tänkbart konservativt block med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna attraherar inte heller fler än 9 procent av bolagen när det gäller skattepolitiken.