Regionernas pensionsskulder fortsätter att öka

Greger Gustafson, Skandia.

Pensionsbolaget Skandia konstaterar i en ny rapport att den sammanlagda pensionsskulden hos kommuner och regioner uppgår till 486 miljarder kronor för årsbokslut 2020. Det är en ökning med 4 miljarder sedan 2019. Skulden motsvarar 46 821 kronor per invånare i Sverige. Kommunernas skulder minskar samtidigt som regionernas skulder fortsätter att öka.

Årets rapport ger positiva signaler om att fler kommuner väljer att amortera på pensionsskulden. Däremot ökar regionernas pensionsskulder. 2020 gjorde många kommuner och regioner bra ekonomiska resultat, inte av vinster i verksamheten utan mer på grund av pandemin som ledde till ökade statsbidrag och att viss sjukvård sköts på framtiden.

–Risken är att när pandemin är över och de riktade statsbidragen sänks, kommer många kommuner och regioner att visa röda siffror igen samtidigt som både nya pensionsrätter och pensionsutbetalningar fortsätter öka, säger Greger Gustafson, affärsansvarig offentlig affär på Skandia.

Långsiktigt är befolkningsunderlaget och demografin kommunerna och regionernas största utmaningar. Sedan 1980 har nästan varannan kommun minskat sin befolkning, vilket innebär att det är färre som kan vara med och betala på skulderna. Eftersom pensionsskulderna betalas med skattemedel finns det därför risk för framtida skattehöjningar i många kommuner och regioner. Samtidigt finns det en stor spridning av storleken på pensionsskulden per invånare, vilket visar att kommuner och regioner agerat olika.

– Totalt hade Sveriges kommuner nästan 225 miljarder i pensionsskulder medan regionerna skulder uppgick till 261 miljarder, men redan till kommande årsskifte vet vi att pensionsskulderna kommer att öka med över 20 miljarder, då pensionsskulderna blir omräknade eftersom vi lever allt längre, fortsätter Greger Gustafson.

I september 2021 kommer utredningen ”En effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner” att presenteras. I utredningen ingår en vidare analys rörande effekterna av en ändrad pensionsskulds­redovisning om nuvarande blandmodell ska ersättas av en fullfon­deringsmodell. Om det blir en fullfonderingsmodell skulle det betyda att över 300 miljarder flyttas från ansvarsförbindelsen till balansräkningen. Det som kallas dolda skulder blir på så sätt plötsligt synliga. Det skulle påverka kommuner och regioners soliditet kraftigt negativt.

– Skulle redovisningsförändringen bli verklighet får det stor negativ påverkan för kommunernas och regionernas ekonomi. Då blir det än viktigare att få koll på skulderna och strukturera upp ekonomiska planer för hur dessa ska hanteras. I alltför många kommuner och regioner saknas det fortfarande finansiella planer på hur pensionsskulderna ska finansieras för kommande generation, konstaterar Greger Gustafson. 

Avdragsgillt pensionssparande kan bli ofördelaktigt för många företagare

Åtta av tio företagare sparar till sin pension främst genom bolaget eller i en pensionsförsäkring för enskild näringsidkare. Det visar en undersökning som Kantar Sifo har gjort på uppdrag av Swedbank och sparbankerna. Drygt en tredjedel av företagarna använder ett avdragsgillt pensionssparande men för många kan den typen av pensionssparande vara ofördelaktigt när den pensionsgrundande inkomsten sänks. Två av fem använder inte avdragsrätten och fyra av tio företagare känner inte till eller vet inte om de använder ett avdragsgillt pensionssparande.

Företagare måste själva ta ansvar för sin pension och det är därför viktigt att ta ut en rimlig lön från sitt företag. Undersökningen visar att knappt en tredjedel (29 procent) av företagarna tar ut en månadslön som är högre än 42 000 kronor före skatt. Många företagare får därmed inte maximal del av den allmänna pensionen, som kräver en månadslön på 44 892 kronor (2020).

Åtta av tio företagare sparar till pensionen

För att kompensera för utebliven tjänstepension måste företagare ha ett eget pensionssparande och enligt undersökningen sparar åtta av tio företagare till sin pension. Merparten (77 procent) sparar via bolaget, följt av annat långsiktigt sparande (52 procent).

- Tjänstepension svarar för en allt större del av den totala pensionen, vilket gör att ett långsiktigt och månatligt sparande spelar en stor roll för den framtida pensionen. Ett råd från Pensionsmyndigheten som vi på Swedbank delar, är att ha ett sparande som motsvarar vad arbetsgivare betalar in till anställda i tjänstepension. Det är oftast minst 4,5 procent av lönen, säger Jörgen Kennemar, seniorekonom på Swedbank.  

För en anställd i 40-årsåldern med tjänstepension och som tjänar 50 000 kronor per månad blir den totala pensionen 37 000 kronor per månad om hen går i pension vid 68 års ålder. Utan tjänstepension eller annat sparande blir pensionen istället 22 500 kronor. Om exemplet är en företagare som inte har sparat något alls krävs det månatligt pensionssparande med 9 000 kr per månad för att komma upp i samma totala pension som anställd med samma lön och tjänstepension. Har företagaren däremot sparat 5 000 kronor per månad i ett individuellt pensionssparande (IPS) sedan hen var 30 år hamnar pensionen på samma nivå som den anställde.

Avdragsgillt pensionssparande gynnar inte alla företagare

IPS är avdragsgillt för företagare med upp till 35 procent av inkomsten med ett maxbelopp på 10 gånger prisbasbeloppet, motsvarande 473 000 kronor 2020. Det avdragsgilla pensionssparandet, som redovisas i inkomstdeklarationen, innebär dock att den pensionsgrundande inkomsten sänks. Därför bör inkomsten inte hamna under 43 600 kronor per månad för att maximalt kunna ta del av den allmänna pensionen.

Undersökningen visar att var tredje företagare använder ett avdragsgillt pensionssparande, 13 procent upp till taket för avdragsgill avsättning, flest är företagare med månadslön över 38 000 kronor. Två av tre företagare använder inte avdragsrätten för pensionssparande och av dem känner fyra av tio inte till eller vet om de använder sig av avdraget.

- Med tanke på att sex av tio företagare har en lön under 42 000 kronor per månad, är det inte så överraskande att många företagare inte ser fördelar med ett avdragsgillt pensionssparande. För dem kan det vara mer fördelaktigt med ett långsiktigt sparande på ett investeringssparkonto istället, säger Jörgen Kennemar.

Tips:

• Ta ut lön eller överskott. Den allmänna pensionen kommer från den skatt och de avgifter du som företagare betalar in på lönen/överskottet du tar ut. För maximal avsättning till allmän pension ska du ta ut lön/överskott motsvarande 44 892 kronor per månad (2020).
• Spara själv – sätt av motsvarande som anställda får i tjänstepension via sin/dig som arbetsgivare även till dig själv.
• Individuellt pensionssparande – om du inte har tjänstepension får du göra skatteavdrag för ett privat pensionssparande. Tänk på att detta kan påverka hur mycket som sätts av till din allmänna pension.
• Se inte företaget som en pensionsförsäkring.
• Gör en pensionsprognos på minpension.se

Många svenskar oroade över pensionen

Mer än var fjärde svensk uppger att de kommer ha svårt att klara sig, eller inte klara sig alls, på sin pension. Andelen är ännu högre bland kvinnor. Trots det uppger fyra av tio att de inte sparar privat till pensionen. Det visar en undersökning som Sifo har gjort på uppdrag av Swedbank och Sparbankerna.

- Inom vissa branscher är andelen som upplever att de kommer ha svårt att klara sig respektive inte klara sig alls på pensionen ännu högre. Bland sjuksköterskor och de som arbetar inom handel och restaurang är den nästan hälften, säger Arturo Arques, privatekonom för Swedbank och Sparbankerna.

Intresset för att spara till sin pension ökar. Över hälften (54 procent) av svenskarna uppger att de sparar privat till sin pension, jämfört med 45 procent 2016. Intresset ökar i alla åldersgrupper. Men många är ändå fortfarande ointresserade av sin framtida pension.