Regionernas pensionsskulder fortsätter att öka

Greger Gustafson, Skandia.

Pensionsbolaget Skandia konstaterar i en ny rapport att den sammanlagda pensionsskulden hos kommuner och regioner uppgår till 486 miljarder kronor för årsbokslut 2020. Det är en ökning med 4 miljarder sedan 2019. Skulden motsvarar 46 821 kronor per invånare i Sverige. Kommunernas skulder minskar samtidigt som regionernas skulder fortsätter att öka.

Årets rapport ger positiva signaler om att fler kommuner väljer att amortera på pensionsskulden. Däremot ökar regionernas pensionsskulder. 2020 gjorde många kommuner och regioner bra ekonomiska resultat, inte av vinster i verksamheten utan mer på grund av pandemin som ledde till ökade statsbidrag och att viss sjukvård sköts på framtiden.

–Risken är att när pandemin är över och de riktade statsbidragen sänks, kommer många kommuner och regioner att visa röda siffror igen samtidigt som både nya pensionsrätter och pensionsutbetalningar fortsätter öka, säger Greger Gustafson, affärsansvarig offentlig affär på Skandia.

Långsiktigt är befolkningsunderlaget och demografin kommunerna och regionernas största utmaningar. Sedan 1980 har nästan varannan kommun minskat sin befolkning, vilket innebär att det är färre som kan vara med och betala på skulderna. Eftersom pensionsskulderna betalas med skattemedel finns det därför risk för framtida skattehöjningar i många kommuner och regioner. Samtidigt finns det en stor spridning av storleken på pensionsskulden per invånare, vilket visar att kommuner och regioner agerat olika.

– Totalt hade Sveriges kommuner nästan 225 miljarder i pensionsskulder medan regionerna skulder uppgick till 261 miljarder, men redan till kommande årsskifte vet vi att pensionsskulderna kommer att öka med över 20 miljarder, då pensionsskulderna blir omräknade eftersom vi lever allt längre, fortsätter Greger Gustafson.

I september 2021 kommer utredningen ”En effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner” att presenteras. I utredningen ingår en vidare analys rörande effekterna av en ändrad pensionsskulds­redovisning om nuvarande blandmodell ska ersättas av en fullfon­deringsmodell. Om det blir en fullfonderingsmodell skulle det betyda att över 300 miljarder flyttas från ansvarsförbindelsen till balansräkningen. Det som kallas dolda skulder blir på så sätt plötsligt synliga. Det skulle påverka kommuner och regioners soliditet kraftigt negativt.

– Skulle redovisningsförändringen bli verklighet får det stor negativ påverkan för kommunernas och regionernas ekonomi. Då blir det än viktigare att få koll på skulderna och strukturera upp ekonomiska planer för hur dessa ska hanteras. I alltför många kommuner och regioner saknas det fortfarande finansiella planer på hur pensionsskulderna ska finansieras för kommande generation, konstaterar Greger Gustafson.