Landshypotek lanserar trygghetsförsäkring för bolånekunder

Catharina Åbjörnsson Lindgren.

I en tid med ökad osäkerhet efterfrågar allt fler ökad trygghet. Nu lanserar Landshypotek Bank en trygghetsförsäkring för bolånekunder.

Bolånekunder i Landshypotek Bank har nu möjlighet att teckna ett försäkringsskydd som tar hand om lånekostnaderna i händelse av arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall.

– Ett låneskydd kan vara ett bra sätt att skapa ökad trygghet i sitt liv. Vi utvecklas ständigt för att förbättra för kunderna och kan nu erbjuda en efterfrågad trygghetslösning. Vårt låneskydd minskar risken för att man behöver flytta om man till exempel skulle bli arbetslös eller sjukskriven, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef på Landshypotek Bank.

Med Landshypotek Låneskydd kan nu bolånekunder hos Landshypotek försäkra ett belopp motsvarande en bolånekostnad på upp till 15 000 kronor per månad, som försäkringen betalar ut i ersättning om den försäkrade drabbas av något som gör att hen förlorar sin förvärvsinkomst. Försäkringen ersätter kunden med det belopp som kunden väljer att försäkra.

Landshypotek Låneskydd gäller ända till 70-års ålder, vilket är unikt på marknaden för den här typen av försäkringar, och den omfattar också om kunden skulle få ett inkomstbortfall på grund av psykisk ohälsa.

I ett första steg öppnar Landshypotek nu försäkringen för bolånekunder, men banken planerar även för att utvidga den till kunder med lån till sitt boende på lantbruksfastighet. 

Är 2023 sista sommaren med svag SEK?

Sverige.

Den svenska kronan är åter igen på den lägsta kursen någonsin mot euron, 11.95, innan den under eftermiddagen föll tillbaka mot 11.88. Johan Berntorp argumenterar för att detta troligen är sista sommaren med så svag SEK. 

För de flesta svenska löntagare så blir det dyrt att ta semester när det nästan krävs 12 kronor för en euro. Som tur är så har den svenska sommaren varit bra och behovet att åka på utlandssemester har inte varit så stor. 

Sedan sommaren 2012 så har euron varit i en uppåtstigande trend mot svenska kronan. Eftersom den danska kronan är bunden till utvecklingen för euron, så har danskarna verkligen uppskattat Sverige de sista åren. Numera så kryllar det av danskar som är och handlar i Malmö, för det är så mycket billigare där. Den danska kronan är nämligen 60% starkare än den svenska kronan numera.

Trots en statsskuld som anses vara låg, så är realräntan i Sverige bland de lägsta i världen. Med 2% ränta på bankkontot så förlorar svensken 6% per år vid sparande. Ingen vidare bra affär, konstaterar Johan Berntorp.

Samtidigt så framgår svenska tillgångar och industri som mer attraktiv när sek faller, fortsätter Johan Berntorp. ”Vid någon tidpunkt når den svenska kronan en sådan värdering att pendeln svänger om helt åt andra hållet. Även valutamarknaden går i cykler”, fortsätter han.

”Det är min fasta övertygelse att uppgången i flera valutor, framför allt dollar och Euron i relation till kronan nu börjar få tomt med bränsle i tanken eller el i batteriet om man vill vara mer modern”, avslutar Johan Berntorp. Är detta sista året med en svag svensk krona? Läs mer om tankarna bakom den sista sommaren med svag krona på Valutahandel.se.

Regionernas pensionsskulder fortsätter att öka

Greger Gustafson, Skandia.

Pensionsbolaget Skandia konstaterar i en ny rapport att den sammanlagda pensionsskulden hos kommuner och regioner uppgår till 486 miljarder kronor för årsbokslut 2020. Det är en ökning med 4 miljarder sedan 2019. Skulden motsvarar 46 821 kronor per invånare i Sverige. Kommunernas skulder minskar samtidigt som regionernas skulder fortsätter att öka.

Årets rapport ger positiva signaler om att fler kommuner väljer att amortera på pensionsskulden. Däremot ökar regionernas pensionsskulder. 2020 gjorde många kommuner och regioner bra ekonomiska resultat, inte av vinster i verksamheten utan mer på grund av pandemin som ledde till ökade statsbidrag och att viss sjukvård sköts på framtiden.

–Risken är att när pandemin är över och de riktade statsbidragen sänks, kommer många kommuner och regioner att visa röda siffror igen samtidigt som både nya pensionsrätter och pensionsutbetalningar fortsätter öka, säger Greger Gustafson, affärsansvarig offentlig affär på Skandia.

Långsiktigt är befolkningsunderlaget och demografin kommunerna och regionernas största utmaningar. Sedan 1980 har nästan varannan kommun minskat sin befolkning, vilket innebär att det är färre som kan vara med och betala på skulderna. Eftersom pensionsskulderna betalas med skattemedel finns det därför risk för framtida skattehöjningar i många kommuner och regioner. Samtidigt finns det en stor spridning av storleken på pensionsskulden per invånare, vilket visar att kommuner och regioner agerat olika.

– Totalt hade Sveriges kommuner nästan 225 miljarder i pensionsskulder medan regionerna skulder uppgick till 261 miljarder, men redan till kommande årsskifte vet vi att pensionsskulderna kommer att öka med över 20 miljarder, då pensionsskulderna blir omräknade eftersom vi lever allt längre, fortsätter Greger Gustafson.

I september 2021 kommer utredningen ”En effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner” att presenteras. I utredningen ingår en vidare analys rörande effekterna av en ändrad pensionsskulds­redovisning om nuvarande blandmodell ska ersättas av en fullfon­deringsmodell. Om det blir en fullfonderingsmodell skulle det betyda att över 300 miljarder flyttas från ansvarsförbindelsen till balansräkningen. Det som kallas dolda skulder blir på så sätt plötsligt synliga. Det skulle påverka kommuner och regioners soliditet kraftigt negativt.

– Skulle redovisningsförändringen bli verklighet får det stor negativ påverkan för kommunernas och regionernas ekonomi. Då blir det än viktigare att få koll på skulderna och strukturera upp ekonomiska planer för hur dessa ska hanteras. I alltför många kommuner och regioner saknas det fortfarande finansiella planer på hur pensionsskulderna ska finansieras för kommande generation, konstaterar Greger Gustafson. 

Företagens skatteadministration tynger allt mer

Med ett år kvar till valet och ett uteblivet januariavtal så växer osäkerheten om skattepolitikens framtida utformning. I PwC:s återkommande undersökning Skattebarometern så är resultaten däremot tydliga - många företag brottas med en växande hantering av skatter. Undersökningen visar även att företagen vill återse den skattepolitik som bedrevs under alliansåren, samt  att stödet ökar för grön skatteväxling och regionala skatter.

Den skatteadministrativa bördan blir tyvärr allt tyngre för många bolag. 32 procent anger att de lägger mer tid på skattehantering nu än för fem år sedan, samtidigt som bara åtta procent menar att tidsåtgången har minskat.

– Undersökningen ger tydliga signaler om att det finns ett förenklingsbehov när det gäller skattehantering. Den uteblivna skattereformen måste nu ersättas genom ett strukturerat helhetsgrepp på svenska företags skattesituation, menar Ulrika Lundh Eriksson, skatterådgivare med inriktning mot mindre och medelstora företag på PwC.

Undersökningen visar även att andelen bolag som förespråkar en grön skatteväxling har ökat till 77 procent från förra årets notering på 68 procent. Bara drygt var femte respondent tycker att den gröna skatteväxlingen är fel väg att gå.

– Klimatfrågorna hamnar allt mer i fokus för näringslivet. Det här är en utveckling som vi även ser inom vår verksamhet där skatt som hållbarhetsfråga växer i betydelse. Det finns en förväntan om att företagen ser på skatt som en del av ett samhällsansvar och inte enbart som en kostnad, säger Oscar Warglo, skatterådgivare med fokus på familje- och entreprenörsföretag.

Frågan om skatteutjämning är ständigt aktuell och en viktig del av diskussionen om utformningen av framtidens samhälle och förutsättningarna för en levande landsbygd.

– Regionala skatter kan vara en viktig pusselbit för skapa tillväxtmöjligheter och inflyttning i fler delar av Sverige. Här visar resultaten att närmare hälften av bolagen nu förespråkar varierade regionala skatter på företagande, säger Ulrika Lundh Eriksson.Det är dock stora skillnader mellan olika bolag i undersökningen, för samtidigt som 53 procent av de mindre och medelstora bolagen välkomnar en sådan förändring, så är det bara 28 procent av de stora bolagen som har samma åsikt.

Idag brottas många bolag med kompetensutmaningar och det här en utveckling som riskerar att bli allt mer alarmerande. Enligt företagen i undersökningen kan personaloptioner och utvecklade pensionslösningar vara viktiga delar för en framtida kompetenslösning. 

– 4 av 10 mindre eller medelstora bolag skulle överväga att införa ett incitamentsprogram för medarbetarna om regelverket för personaloptioner förändrades. Med stor sannolikhet är det förenklingar som efterfrågas, eftersom nuvarande regelsystem många gånger uppfattas som komplicerat och resurskrävande, menar Oscar Warglo och fortsätter;

– Det är även intressant att pension alltmer ses som ett lockbete för att dra till sig kompetens, där 13 procent av de mindre eller medelstora bolagen planerar för höjd tjänstepension redan under de närmaste tre åren.

Undersökningen visar även att den forna Alliansens skattepolitik står högt i kurs och föredras av 42 procent av de svarande. Endast fyra procent uppger att den nuvarande regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet är bäst när det gäller skattefrågor. Ett tänkbart konservativt block med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna attraherar inte heller fler än 9 procent av bolagen när det gäller skattepolitiken. 

Avdragsgillt pensionssparande kan bli ofördelaktigt för många företagare

Åtta av tio företagare sparar till sin pension främst genom bolaget eller i en pensionsförsäkring för enskild näringsidkare. Det visar en undersökning som Kantar Sifo har gjort på uppdrag av Swedbank och sparbankerna. Drygt en tredjedel av företagarna använder ett avdragsgillt pensionssparande men för många kan den typen av pensionssparande vara ofördelaktigt när den pensionsgrundande inkomsten sänks. Två av fem använder inte avdragsrätten och fyra av tio företagare känner inte till eller vet inte om de använder ett avdragsgillt pensionssparande.

Företagare måste själva ta ansvar för sin pension och det är därför viktigt att ta ut en rimlig lön från sitt företag. Undersökningen visar att knappt en tredjedel (29 procent) av företagarna tar ut en månadslön som är högre än 42 000 kronor före skatt. Många företagare får därmed inte maximal del av den allmänna pensionen, som kräver en månadslön på 44 892 kronor (2020).

Åtta av tio företagare sparar till pensionen

För att kompensera för utebliven tjänstepension måste företagare ha ett eget pensionssparande och enligt undersökningen sparar åtta av tio företagare till sin pension. Merparten (77 procent) sparar via bolaget, följt av annat långsiktigt sparande (52 procent).

- Tjänstepension svarar för en allt större del av den totala pensionen, vilket gör att ett långsiktigt och månatligt sparande spelar en stor roll för den framtida pensionen. Ett råd från Pensionsmyndigheten som vi på Swedbank delar, är att ha ett sparande som motsvarar vad arbetsgivare betalar in till anställda i tjänstepension. Det är oftast minst 4,5 procent av lönen, säger Jörgen Kennemar, seniorekonom på Swedbank.  

För en anställd i 40-årsåldern med tjänstepension och som tjänar 50 000 kronor per månad blir den totala pensionen 37 000 kronor per månad om hen går i pension vid 68 års ålder. Utan tjänstepension eller annat sparande blir pensionen istället 22 500 kronor. Om exemplet är en företagare som inte har sparat något alls krävs det månatligt pensionssparande med 9 000 kr per månad för att komma upp i samma totala pension som anställd med samma lön och tjänstepension. Har företagaren däremot sparat 5 000 kronor per månad i ett individuellt pensionssparande (IPS) sedan hen var 30 år hamnar pensionen på samma nivå som den anställde.

Avdragsgillt pensionssparande gynnar inte alla företagare

IPS är avdragsgillt för företagare med upp till 35 procent av inkomsten med ett maxbelopp på 10 gånger prisbasbeloppet, motsvarande 473 000 kronor 2020. Det avdragsgilla pensionssparandet, som redovisas i inkomstdeklarationen, innebär dock att den pensionsgrundande inkomsten sänks. Därför bör inkomsten inte hamna under 43 600 kronor per månad för att maximalt kunna ta del av den allmänna pensionen.

Undersökningen visar att var tredje företagare använder ett avdragsgillt pensionssparande, 13 procent upp till taket för avdragsgill avsättning, flest är företagare med månadslön över 38 000 kronor. Två av tre företagare använder inte avdragsrätten för pensionssparande och av dem känner fyra av tio inte till eller vet om de använder sig av avdraget.

- Med tanke på att sex av tio företagare har en lön under 42 000 kronor per månad, är det inte så överraskande att många företagare inte ser fördelar med ett avdragsgillt pensionssparande. För dem kan det vara mer fördelaktigt med ett långsiktigt sparande på ett investeringssparkonto istället, säger Jörgen Kennemar.

Tips:

• Ta ut lön eller överskott. Den allmänna pensionen kommer från den skatt och de avgifter du som företagare betalar in på lönen/överskottet du tar ut. För maximal avsättning till allmän pension ska du ta ut lön/överskott motsvarande 44 892 kronor per månad (2020).
• Spara själv – sätt av motsvarande som anställda får i tjänstepension via sin/dig som arbetsgivare även till dig själv.
• Individuellt pensionssparande – om du inte har tjänstepension får du göra skatteavdrag för ett privat pensionssparande. Tänk på att detta kan påverka hur mycket som sätts av till din allmänna pension.
• Se inte företaget som en pensionsförsäkring.
• Gör en pensionsprognos på minpension.se

Jämför privatlån och hitta en lägre ränta

Privatlån är den största låneformen utan säkerhet som går att ansöka direkt på nätet. Din ränta är avgörande för hur stor kostnad du får betala för lånet och tillsammans med återbetalningstiden påverkas lånekostnaden.

Ett billigt privatlån ger dig flexibilitet och valfrihet. Du väljer själv hur mycket du vill låna.

Jämför privatlån och hitta en lägre ränta hos Compareking.se.

Lånets största fördel är att det kan användas till precis vad som helst, det spelar ingen roll om du vill köpa en ny soffa eller dator.

Många svenskar oroade över pensionen

Mer än var fjärde svensk uppger att de kommer ha svårt att klara sig, eller inte klara sig alls, på sin pension. Andelen är ännu högre bland kvinnor. Trots det uppger fyra av tio att de inte sparar privat till pensionen. Det visar en undersökning som Sifo har gjort på uppdrag av Swedbank och Sparbankerna.

- Inom vissa branscher är andelen som upplever att de kommer ha svårt att klara sig respektive inte klara sig alls på pensionen ännu högre. Bland sjuksköterskor och de som arbetar inom handel och restaurang är den nästan hälften, säger Arturo Arques, privatekonom för Swedbank och Sparbankerna.

Intresset för att spara till sin pension ökar. Över hälften (54 procent) av svenskarna uppger att de sparar privat till sin pension, jämfört med 45 procent 2016. Intresset ökar i alla åldersgrupper. Men många är ändå fortfarande ointresserade av sin framtida pension.